Om du behöver fly hemmet


Vid en akut situation. Ring 112!

Tveka inte att ringa till polisen vid pågående våld, de kan hjälpa dig och eventuella barn att lämna hemmet. Om du inte får med dig viktiga tillhörigheter, får du hjälp av kvinnojouren och socialtjänsten när du kommit i säkerhet.

När du planerar att lämna din partner är det bra att göra upp en säkerhetsplan.

Om du har möjlighet, ta med dig:

– ID- handlingar. Körkort samt pass för dig och barnen
– Kontokort och kontouppgifter. Internetdosa
– Mobiltelefon, laptop och laddare
– Pengar, smycken, nycklar och andra värdesaker
– Viktiga papper såsom hyreskontrakt, försäkringsbevis och äktenskapsförord
– Dagbok
– Viktiga adresser och telefonnummer, till exempel till barnens dagis eller skola
– Eventuella mediciner och recept
– Eventuella kontaktlinser, glasögon, tandställning
– Saker med känslomässigt värde för dig och barnen; favoritleksak, snuttefilt, napp
– Kläder för dig och barnen
– Toalettartiklar
– Eventuella bevis på din er utsatthet


Att tänka på när du väl flytt.
Du har säkert med din mobil, detta är den största risken för att bli röjd. Har han haft tillgång till din telefon så kan förövaren installerat olika appar och eventuella spyprogram. Om misstanke finns för detta då måste du stänga din telefon och lämna den där du är, alternativ sätt den på flygplansläge och stäng av telefonen. lämna den direkt till socialtjänsten eller polis.

Har förövaren inte haft tillgång till din telefon så är det ändå viktigt att du får professionell hjälp med att stänga av hitta och spårfunktioner.
OBS!! Det räcker inte att stänga av platstjänster.

Tänk även på att förövaren kan ha tillgång till dina bankuppgifter och kan då hitta vart du handlat eller tagit ut pengar. Samma gäller busskort, ica kort mm.

Har ni gemensamma barn?
Då är det en risk att hämta ut elektroniska recept, då man kan gå in på ett annat apotek och be dem kolla vart man hämtade ut receptet.
Tänk även på att eventuella skolappar mm ger förövaren samma möjligheter som dig att se och följa ditt barn.

Sök professionell hjälp. Ställ krav på utföraren som stöttar dig. Tänk på att detta är din resa, är du inte nöjd eller inte trivs så måste du säga detta, då du från och med idag måste komma i första rummet. 

Säkerhet och krishantering är två lika viktiga delar. Därför måste du begära lika stor kompetens inom båda områdena så du kommer ut i normalitet så snabbt som möjligt. 



Kort "kom ihåg" vid anmälan:


Kort "Kom-i-Håg" för polisanmälan och första förhöret.

1. Kontakta Socialtjänsten, Kvinnojour

När du har utsatts för någon typ av våld behöver du ha stöd. Har du inte stöd från din familj eller från vänner kan det vara hjälpsamt att ta kontakt med socialtjänsten eller en Kvinnojour för att få råd om vad du ska göra i just din situation.  De har kunskap och erfarenhet om våld mot kvinnor och tjejer, kan informera om saker kopplat till din situation och kan vara ett stöd under rättsprocessen. Är du orolig för din säkerhet ska du ta upp detta. Ofta är det sedan socialtjänsten man ska vända sig till för att få en utredning om man har behov av skyddat boende, då denna tjänst i många fall upphandlas av socialtjänsten i kommunen från jourerna.


2. Hitta ett målsägarbiträde.

Innan du ringer in din anmälan till polisen, eller på en gång efteråt, väljer du ut ett målsägarbiträde som du känner dig trygg med. Kom håg att du har rätt att få ett biträde betalat av staten vid våldsbrott och sexualbrott. Du kan få råd om detta av en Kvinnojour. Du kan även söka online på 'målsägarbiträde', 'sexualbrott', 'våldsbrott'´. Vårt tips är att välja ett biträde som arbetar vid en firma som fokuserar på våldsbrott/sexualbrott mot kvinnor och som endast representerar de som utsatts för våld. Det innebär att du slipper sitta i ett väntrum tillsammans med potentiella förövare som är där för att träffa sin försvarsadvokat. Många målsägarbiträden kommer kräva att du fått beslut från Tingsrätten om att du valt dem innan de vill träffa dig. Om du känner att du vill träffa personen en gång innan du väljer dem ska du kräva det och förklara varför du har detta behov. Till exempel att du enbart kan känna tillit för någon om du träffat dem och pratat lite först. De bästa målsägarbiträdena kommer att gå med på detta och träffa dig en gång. Om du redan bor på skyddat boende så är det viktigt att du tänker på din säkerhet och ber biträdet komma och besöka dig om du är osäker på din trygghet. 

3. Förbered anmälan.

Skriv ned vad du vill ha sagt i in anmälan till Polisen. Anmälan behöver inte vara lång, bara det viktigaste ska vara med som datum, kortfattat vad som hänt och vem gärningspersonen är om du vet detta.

4. Anmäl via telefon på 11414 istället för att gå in på en polisstation.

Anmälan på en polisstation kan ibland övergå i ett första förhör och det vill du undvika. 1:a förhöret vid en polisanmälan är det viktigaste förhöret och då är det bäst att ha pratat med sitt målsägarbiträde innan och ha denne med sig till förhöret. Anmälan via telefon blir kortare och riskerar inte på samma sätt att övergå i förhör.
Även viktigt att anmälan kommer via telefon då det i anmälan kan hända att polisen skrivit ner vart och vem som tagit emot din anmälan. Därför ska du inte besöka polisstationen i närheten av dig.

Kom ihåg, din förövare får inte veta att du anmält förrän han/hon kallas på förhör, så du är trygg fram tills dess.

5. När du ringer till 11414 ber du att få prata med en kvinna.

Om det känns mindre stressande att prata med en kvinna säger du till på en gång om att du har det behovet. Du kan få vänta en stund, men de ska ordna detta.

6. Be de på 11414 läsa upp vad de skrivit ned i anmälan.

För att vara säker på att personen du pratat med skrivit ned det du sagt och inget annat ber du hen läsa upp anmälningstexten för dig i telefonluren.

7. Be om numret på anmälan, samt vilket polisdistrikt det tillhör.

För att kunna ansöka om ett målsägarbiträde behöver du numret på anmälan som börjar med "B", samt veta vilket polisdistrikt det kommer att tas upp i. Fråga när du får hem en kopia av anmälan, så du vet.

8. Ansök till Tingsrätten om målsägarbiträde.

När du hittat ett bra målsägarbiträde och har anmält övergreppet till Polisen ska du så snart som möjligt skicka in en formell ansökan om att få den person du valt som målsägarbiträde. Detta gör du online till den tingsrätt som tillhör samma distrikt som den polismyndighet ditt fall tillhör. På små orter finns enbart ett polishus och en Tingsrätt, men på större orter som Stockholm finns fler. Tingsrättens kontaktinformation finns online. Ansökan ska innehålla din kontaktinformation, fallets B-nummer, samt namn och kontaktinformation till det målsägarbiträde du önskar. Det är bra att skriva med om denne har sagt att hen är villig att ta sig an ditt fall.

9. Ha ett möte med målsägarbiträdet.

Så fort du fått beslut på att du blivit beviljad målsägarbiträde bokar du in en tid med hen. Förbered dig gärna genom att skriva ned vad som hänt. Har du fått hem en kopia av polisanmälan tar du med denna. Om Polisen kontaktar dig och vill kalla dig på förhör innan du hunnit träffa ditt målsägarbiträde har du rätt att säga nej och säga att du ber att få återkomma när du haft ett första möte med ditt målsägarbiträde. Polisen har inte rätt att kräva att du ska komma in innan. Du har rätt att ha med målsägarbiträde vid förhör och ha träffat personen först. Målsägarbiträdet ska vara ditt stöd och den som ger dig juridisk information och rådgivning i din fortsatta kontakt med Polisen och Åklagarmyndigheten. Om det känns tryggar och mer avslappnat för dig ber du målsägarbiträdet säga till Polisen att du vill bli förhörd av en kvinna och att du vill sitta i barn/ungdomsrummet som är mer hemtrevligt. Om du känner att det skulle vara skönt att bara ha ett förhör ber du målsägarbiträdet gå igenom i förväg vad som kommer ske och vilken typ av frågor du kan komma att få så du kan förbereda dig. OM du hellre vill dela upp processen på flera förhör går det bra det med.

10. 1:a polisförhöret.

Om möjligt sov ordentligt natten innan. Ät en bra frukost även om du inte är hungrig. Ta på dig bekväma kläder som du känner dig avslappnad att sitta i i flera timmar och ta gärna med något att dricka, en termos te eller kaffe, samt snacks eller en macka eller liknande. Om du inte har någon familjemedlem eller vän som kan skjutsa dig till Polisen, eller åka med dig kommunalt, kan du be någon från en Kvinnojour att följa med dig dit och hem, eller fråga om målsägarbiträdet kan hämta upp dig på väg till Polisen. Under tiden förhöret sker har du rätt att ta paus när du behöver. Kom ihåg att säga till målsägarbiträdet och den som förhör dig att du vill bli meddelad när din förövare kallas till förhör.


Vad är våld?

Våld kan, som vi ser det, yttra sig på följande sätt:

Fysiskt våld: Handlingar riktade mot din kropp såsom knuffar, slag och sparkar
Psykiskt våld: Nedvärderande och kontrollerande beteende. Hotar och kränker dig
Sexuellt våld: Sexuellt utnyttjande, våldtäkt. Du tvingas utföra handlingar mot din vilja
Materiellt: Våld mot materiella ting, slå i väggar och dörrar. Förstörelse av föremål
– Ekonomiskt: Kontroll över pengar. Tar lån i ditt namn
Hot: Aggressivt beteende som du uppfattar som skrämmande
– Trakasserier: Hot via telefon och sms, ständigt brutna överenskommelser

Våldsutsattheten är ofta komplex och skiljer sig utifrån individens unika situation. Särskilt utsatt kan man vara när man har beroendeproblematik, funktionsnedsättning, lever med hedersrelaterat våld och förtryck, och/eller som HBTQ person.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut och är ofta utövat av familjen och släkten. Kontroll av kvinnors sexualitet är central, vilket innebär att kollektivet har starka åsikter om hur du som kvinna ska leva och bete dig. Att bryta mot familjens värderingar och normer kan innebära att du blir utfryst, hotad eller utsatt för våld.

Kvinnor med funktionsvariation/funktionsnedsättning kan som kvinnor generellt vara utsatta för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, men våldet kan också vara riktat mot din funktionsnedsättning genom att du exempelvis nekas rätt medicin eller hjälpmedel. Du kan vara i beroendeställning till din partner eller anställd personal och ha svårt att förmedla din utsatthet till någon.

Våld mot HBTQ-personer (homo-,bi-,trans-,queer-) har likheter med det partnervåld som förekommer i heterosexuella relationer. Det som utmärker våldsutsatthet hos HBTQ-personer är att du kan ha en särskild sårbarhet till följd av den heteronorm som råder i samhället och som kan leda till homofobi och diskriminering i bemötandet av dig som våldsutsatt person. Som HBTQ-person riskerar du, utöver partnervåld, även att utsättas för hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck på grund av sexuell läggning och/eller könsuttryck.

Våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik befinner sig många gånger i en situation som ökar risken att utsättas för våld. Risken är stor att våldsutsattheten osynliggörs och fokus läggs på beroendet, vilket resulterar i att kvinnorna utsätts för diskriminering av olika instanser i samhället och inte får adekvat hjälp. .