Vid en akut situation. Ring 112!
Tveka inte att ringa till polisen vid pågående våld, de kan hjälpa dig och eventuella barn att lämna hemmet. Om du inte får med dig viktiga tillhörigheter, får du hjälp av kvinnojouren och socialtjänsten när du kommit i säkerhet.
När du planerar att lämna din partner är det bra att göra upp en säkerhetsplan.
Om du har möjlighet, ta med dig:
– ID- handlingar. Körkort samt pass för dig och barnen
– Kontokort och kontouppgifter. Internetdosa
– Mobiltelefon, laptop och laddare
– Pengar, smycken, nycklar och andra värdesaker
– Viktiga papper såsom hyreskontrakt, försäkringsbevis och äktenskapsförord
– Dagbok
– Viktiga adresser och telefonnummer, till exempel till barnens dagis eller skola
– Eventuella mediciner och recept
– Eventuella kontaktlinser, glasögon, tandställning
– Saker med känslomässigt värde för dig och barnen; favoritleksak, snuttefilt, napp
– Kläder för dig och barnen
– Toalettartiklar
– Eventuella bevis på din er utsatthet
Kort
"Kom-i-Håg" för polisanmälan och första förhöret.
1. Kontakta Socialtjänsten, Kvinnojour
När du har utsatts för någon typ av våld
behöver du ha stöd. Har du inte stöd från din familj eller från vänner kan det
vara hjälpsamt att ta kontakt med socialtjänsten eller en Kvinnojour för att få
råd om vad du ska göra i just din situation. De har kunskap
och erfarenhet om våld mot kvinnor och tjejer, kan informera om saker kopplat
till din situation och kan vara ett stöd under rättsprocessen. Är du orolig för din säkerhet ska du ta upp detta. Ofta är det sedan
socialtjänsten man ska vända sig till för att få en utredning om man har behov
av skyddat boende, då denna tjänst i många fall upphandlas av socialtjänsten i
kommunen från jourerna.
Våld kan, som vi ser det, yttra sig på följande sätt:
– Fysiskt våld: Handlingar riktade mot din kropp såsom knuffar, slag och sparkar
– Psykiskt våld: Nedvärderande och kontrollerande beteende. Hotar och kränker dig
– Sexuellt våld: Sexuellt utnyttjande, våldtäkt. Du tvingas utföra handlingar mot din vilja
– Materiellt: Våld mot materiella ting, slå i väggar och dörrar. Förstörelse av föremål
– Ekonomiskt: Kontroll över pengar. Tar lån i ditt namn
– Hot: Aggressivt beteende som du uppfattar som skrämmande
– Trakasserier: Hot via telefon och sms, ständigt brutna överenskommelser
Våldsutsattheten är ofta komplex och skiljer sig utifrån individens unika situation. Särskilt utsatt kan man vara när man har beroendeproblematik, funktionsnedsättning, lever med hedersrelaterat våld och förtryck, och/eller som HBTQ person.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut och är ofta utövat av familjen och släkten. Kontroll av kvinnors sexualitet är central, vilket innebär att kollektivet har starka åsikter om hur du som kvinna ska leva och bete dig. Att bryta mot familjens värderingar och normer kan innebära att du blir utfryst, hotad eller utsatt för våld.
Kvinnor med funktionsvariation/funktionsnedsättning kan som kvinnor generellt vara utsatta för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, men våldet kan också vara riktat mot din funktionsnedsättning genom att du exempelvis nekas rätt medicin eller hjälpmedel. Du kan vara i beroendeställning till din partner eller anställd personal och ha svårt att förmedla din utsatthet till någon.
Våld mot HBTQ-personer (homo-,bi-,trans-,queer-) har likheter med det partnervåld som förekommer i heterosexuella relationer. Det som utmärker våldsutsatthet hos HBTQ-personer är att du kan ha en särskild sårbarhet till följd av den heteronorm som råder i samhället och som kan leda till homofobi och diskriminering i bemötandet av dig som våldsutsatt person. Som HBTQ-person riskerar du, utöver partnervåld, även att utsättas för hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck på grund av sexuell läggning och/eller könsuttryck.
Våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik befinner sig många gånger i en situation som ökar risken att utsättas för våld. Risken är stor att våldsutsattheten osynliggörs och fokus läggs på beroendet, vilket resulterar i att kvinnorna utsätts för diskriminering av olika instanser i samhället och inte får adekvat hjälp. .
Tryggtboende Sverige AB